Oro och små glädjeämnen

Sonen har tillsammans med 40 kollegor blivit varslad och i dagens tider blir i alla fall jag orolig. Att inte ha sin trygga inkomst, att inte säkert veta att man kan betala det nödvändigaste...

I vanliga fall är det jag som försöker peppa Ante, säga åt honom att se positivt på saker och ting. Säga att det kommer att ordna sig, att om han bara är positiv så kommer saker att bli till det bättre. Igår var det han som var positiv, "det ordnar sig", "jag börjar söka nytt jobb nu direkt" och jag ville skrika till honom "men har du inte sett på tv, eller läst tidningarna??" "det finns inga jobb" världen håller på att rasa ihop ekonomiskt" Men jag höll tand för tunga och sa ingenting, vilket jag är glad för, för idag känns det lite bättre. Det är nog bra för grabben om han hittar ett jobb som kanske passar honom bättre... det är inget dåligt jobb han har idag, men plåtstansare är väl inte vad han drömt om i livet, men som sagt tusen ggr bättre än arbetslöshet.

Det blir till att hålla tummarna nu och sen ska jag själv komma ihåg att tänka positivt!!

Igår beställde vi så äntligen ett nytt matbord till köket, det har tagit lång tid att bestämma sig. Att hitta det optimala köksbordet för vårt lilla kök har tagit sin tid, man vill ju att det ska vara snyggt också! Nu är det här bordet inte det optimala, tyvärr, det är 10 cm längre än vad vi egentligen ville ha, men övriga krav klarade det, iläggs skiva och därtill jättesnyggt! Tycker vi...

Vi får det på fredag så då blir det till att ta fram skruvmejseln.

Kände mig superhängig igår, trodde att jag höll på att få feber, så jag slutade lite tidigare och gick hem, åt knäckemacka med hackad vitlök och kaviar. La mig sen tidigt och när jag vaknade igen i morse så mådde jag faktiskt mycket bättre.