Ensam i lägret

Mr B har åkt till Norge tillsammans med sin bror. De ska hälsa på en av sina kusiner, denna kusin bor någonstans utanför Oslo tror jag det var. Men jag kan blanda ihop det också för det är mycket prat om Norge just nu, Naima funderar nämligen på att åka till Norge och jobba.

Så här är jag nu på landet och strosar omkring och pysslar lite i trädgården. I morse sprang jag igen, det gick tungt, som vanligt, men så är det när man gjort långt uppehåll i springandet. Känns som om jag har långt kvar innan det är skönt att också springa och inte bara skönt efteråt.

Ja, helt ensam är jag ju inte, Tootsie och Lillen gör mig sällskap. Jag är så glad att Mr B fick mig att ta fart och med hans hjälp snickra ihop en rejäl utebur. Nu kan dom sitta ute, helt trygga för andra djur som katter och vråkar mm, de stunder som jag inte kan passa på dem.
Dom har det bra i buren med färska grenar som dom skalar av barken på och det finns massor av blad och knoppar att mumsa på.

Våra närmsta grannar kom ut idag vilket jag tycker är trevligt, härliga människor som är lätta att tycka om. Extra trevligt att dom kom just nu när jag är ensam här, känns tryggt. Blev bjuden på fika och jag syndade med ett stort nybakat wienerbröd.

Det är så härligt att inte ha några måsten, utan att man bara kan följa stundens ingivelse. Idag är det inte heller soligt utan svalt och molnigt vilket känns skönt nu efter så många dagar i solhettan. Redan i morgon ska solen vara tillbaka och då åker jag nog ut med båten en sväng för lite sol och bad.