"Den lille sökte kontakt hela tiden" ja så skrev jag i förra inlägget, jag skrev inlägget på torsdag förmiddag, den lille hade jag köpt på onsdagen. Redan i affären reagerade jag på att han var så otroligt kontaktsökande men sen när han kom så sov han bara, men han var ju så liten så det var nog därför.
Men jag var orolig så på torsdagseftermiddagen ringde jag zooaffären och frågade om det verkligen var normalt att den sov så mycket och det försäkrade dom mig att det var. Jag jobbade till 19 och när jag sen kom hem på kvällen satt den lille på burbotten och såg eländig ut. Hela dagen hade jag känt att nåt inte var okej och nu visste jag det säkert. Plötsligt noterade jag att tidningspappret i buren var rent och den som någon gång har haft fågel vet att ett burpapper inte håller sig rent längre än ca 10 minuter om det finns fåglar i buren. Den lille hade inte bajsat på hela dagen och då förstod jag att han höll på att svälta ihjäl.
Han hade blivit borttagen från sina föräldrar för tidigt, visserligen petade han omkring bland frön men han hade ännu inte fattat att detta var det han måste äta för att överleva. Snabbt som ögat började jag riva i mina skåp, jag visste att jag hade kvar ingredienserna till röran man handmatar ungar med. Jag hittade och rörde snabbt ihop en portion, när jag sen hämtade lillen och han såg vad jag hade så blev han helt vild, han skrek högt och stötte kraftig efter skeden och innehållet på den. Då förstod jag att han hade blivit matad förut för annars skulle han aldrig gjort den kopplingen och uppfödaren hade alltså lämnat bort honom innan hon förvissat sig om att han verkligen hade börjat att livnära sig själv med fröer.
Han åt så han nästan storknade, ivrigt pipande tills krävan var proppfull, då satte jag honom under tröjan på en bit fleecetyg och där somnade han inom loppet av två sekunder. När det var dags för mig att sova flyttade jag över honom till sin lilla bur insvept i tyget och la honom på botten av buren, han sov bara vidare.
Nästa morgon (fredag) var det som en ny liten fågel hade kommit till oss, så mycket piggare och så fort han såg mig började han skrika efter mat. Jag matade honom och bestämde att jag måste ta med honom till jobbet, för att han skulle få ett mål mitt på dagen också.
Sen dess har det bara blivit bättre och bättre, Lisa lär honom nu att äta fröer och annat jag serverar och han pillar i sig, sen stöttar jag med lite uppmatnings "sörja" som han glatt trycker i sig. Snart kommer jag att fasa ut ett av målen och sen börja dra ned på storleken på de andra till dess han grejar detta själv.
Nu förstår jag verkligen hur illa därhän han var, nu när man ser hur pigg o livlig han blev bara över en natt, stackars pyre tänk om någon som aldrig haft fågel förut hade köpt honom, då hade han aldrig överlevt. Sen för varje dag har han bara blivit piggare och piggare och när man ser honom nu kan man aldrig tro att han var som en liten trasa för bara ett par dagar sedan
Vår lille nye vän ska heta Pelle och nu har jag bestämt att han ska stanna hos oss, det funkar jättebra med Lisa och honom, för nu när hon är oförsiktig så orkar han säga han ifrån och då lär hon sig att vara försiktig. Dom accepterar varandra helt o hållet och i går fick Pelle flytta in på prov vilket gick jättebra.
Igår hade vi en trevlig kväll, vi gick på musikal tillsammans med ett par vänner, vi såg Chicago tillsammans. Jag tyckte det var en bra föreställning med duktiga sångare och dansare!! Vi hade jättetrevligt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar