26 augusti 2009

Slipping through my fingers..

Varje gång jag lyssnar på den låten så börjar jag tjuta, tårarna rinner ohämmat på mig och det är en stark känsla av vemod som hugger tag i mig. En mors sång, som handlar om hur hennes älskade dotter och den tid dom haft tillsammans genom uppväxten bara "runnit genom fingrarna".

Jag tycker texten är makalöst fin, låten också för den delen, och den fångar så precis känslorna jag har inom mig när jag tänker tillbaka på min tid tillsammans med barnen när dom var små. Så många minnen, så många hugg av dåligt samvete för att man inte tog vara på de stunder som man hade när de var mindre, stunder som istället ägnades åt kanske städning, tjat och gnat eller annat skittråkigt.

Första gången jag hörde låten var när jag såg filmen Mama Mia och filmklippet nedan är därifrån.

Älskade ungar! Idag är ni vuxna och jag vet att det var så mycket jag kunnat göra annorlunda, men just då mäktade jag inte, jag gjorde det bästa jag kunde med den livserfarenhet jag hade då.



Älskar er oerhört!

6 kommentarer:

  1. Känner så väl igen mig i dina tankar... å nu är dom utflugna, vuxna och t o m föräldrar själva. vart tog tiden vägen? har haft så dåligt samvete för hur dålig mamma jag varit, för lite tid, för mycket jobb och deras pappa långt bort i annan del av landet... Och jag ser dom idag, kloka, fina, ansvartagande, kärleksfulla småbarnsföräldar och mitt hjärta svämmar över av kärlek, ömhet o stolthet. Älskade barn!

    SvaraRadera
  2. Ja, det är en underbar låt! Och du skriver så fint med hjärtat idag!

    SvaraRadera
  3. du har väl då inget att skämmas över!
    jag skulle inte kunnat tänka mig någon bättre mamma
    //Ante

    SvaraRadera
  4. Raraste Ante: Kanske inte skämmas, eller jo.. vissa saker, men det finns en känsla av ånger över hur jag hanterade vissa situationer. Främst ångrar jag min otålighet, mitt hetsiga humör och mitt helt galna kontrollbehov.

    Jag kämpar fortfarande med alla dessa saker. Men med åren får man ju en viss insikt om vad som verkligen är viktigt och då kan jag känna ånger över hur jag ibland bar mig åt som ung mor.

    kram
    mamma

    SvaraRadera
  5. nu måste jag ju också lämna ett litet inlägg! vem är det som ska vara otålig, ha hetsigt humör eller galet kontrollbehov om inte en mor med tre galna,otåliga, hetsiga ungar i en värld som denna?jag vill mena att det du har varit med att forma oss till de personer vi är idag, och jag ångrar då inte vem jag har blivit :)kramar!/Robban

    SvaraRadera