Middagen som kom av sig...

Min nacke är helt förryckt, om nu en nacke kan vara nåt sånt... hade så ont igår att jag grät på jobbet, fick en akuttid hos en kiropraktor, tyvärr inte Nina som jag brukar gå hos, och han fick bort värsta smärtan så jag kunde ta mig igenom dagen. Men sen på kvällen hade jag så ont så jag nästan gick i bitar. Fick i mig tabletter la mig på spikmattan och slog sen ihop direkt och när jag vaknade i morse var det mycket mycket bättre..

Efter bara ett par timmar framför datorn på jobbet var det dags igen för en smygande smärta att sakta ta över och vid lunch mäktade jag inte längre utan gick hemåt..

Men jag gick inte direkt hem utan mellanlandade i Saras lägenhet, där jag förberedde inför kvällens överraskning. Sara fyller 22 år i morgon och jag o Mr B hade köpt en värmemadrass och stans tjockaste och varmaste duntäcke samt 2 påslakansset... jag bäddade med allt och ställde fram värmeljus och en ros som jag köpt.. Det var nämligen bestämt att Sara och jag skulle äta middag ute ikväll och sen när middagen närmade sig sitt slut och Sara skulle gå hem så skulle Mr B åka i förväg och tända alla ljusen och sätta på värmemadrassen.

men det blev inte riktigt så, var (är) inte i skick att gå någonstans. Huvudet känns som om det väger två ton och nacken värker konstant och det strålar upp i hela huvudet, så vi fick ställa in middagen och nöja oss med att stilla hungern med en köpepizza istället... när sen Sara började prata om att gå hem gav sig Mr B iväg på ett "ärende" och åkte snabbt som ögat i förväg med bilen och förberedde i lägenheten, medan Sara väntade in nästa buss och åkte iväg tio minuter senare...

Hon ringde sen och berättade hur överraskad hon hade blivit och hur glad hon blev över det hon fått. Hela lägenheten badade i skenet från massor av värmeljus och sen såg hon bäddningen och födelsedagskortet... det kändes lyckat, synd bara att vi inte fick vår mysmiddag ute som vi så länge sett fram emot.

Hade köpt en helt ljuvlig ros och bara det faktum att jag inte ens kom ihåg att ta en bild på den där den vilade i en skål med vatten"gelé" visar hur jäkla ur slag jag är, finns bara utrymme i tanken för smärtan just nu...

Det får bli några tabletter igen, i morgon tänker jag inte gå till jobbet jag måste bli bra först...