Vilse i svampskogen...

Nja förresten, vilse är nog inte rätt ord, för jag visste värthän jag skulle men kunde inte ta mig dit. Täta snår och branta stup vart jag än vände mig när jag försökte ta mig till målet.

Det hela utspelade sig nu i helgen när vi var ute sista svängen för säsongen med båten. Vi hittade en trevlig ö som vi la till vid och sen på eftermiddagen fick vi för oss att titta efter svamp. Terrängen var otillgänglig och vid ett tillfälle delade vi på oss Mr B och jag, jag hade nämligen hittat en liten gullig trollslända som jag försökte fota.

Efter ett tag ringer B till mig och frågar vart jag tog vägen, jag förklarade och sa att jag går till båten nu, du kan väl sätta på kaffe så länge....

Så började jag vandringen tillbaka, hade järnkoll på varthän jag skulle men tusan att jag hitta vägen som ledde ända fram. Ett otal återvändsgränder senare började jag bli förbaskad och tänkte att jag ringer B och berättar att jag inte begriper hur jag hur jag ska ta mig tillbaka, det är då jag märker att mobilen är borta. Den hade glidit ur fickan någonstans under mina irrgångar runt i skogen.

Vände tillbaka och började leta, men det var helt förgjort, den stod inte att finna. Bestämde mig då för att gå så nära båten jag bara kunde och se om jag kunde ropa på Mr B, och jo då när jag höjde min ljuva stämma så fick jag ett efterlängtat svar. Jag småropade att jag tappat mobilen och behövde få hjälp att hitta stigen hem. Och Mr B kom till min räddning, inte helt utan problem kunde jag förnöjt konstatera men han tog sig i alla fall fram till mig och tillsammans gav vi oss ut på mobiljakt. Efter ett tag, under det att vi ringde till den, kunde vi höra Louis Armstrong sjunga "It´s a wonderful world" under en gran.

Bilden på trollsländan blev ingen höjdare, den ville inte sitta still och objektivet var för tungt men visst kan ni ana hur vacker den var.


...och nej, vi hittade ingen svamp!